• Varning för bluffakturor

Varning för bluffakturor





Småföretagarnas handbok om bluffakturor
– skojarnas metoder och dina rättigheter

Förord
Som företagare idag är det bara en tidsfråga innan någon försöker lura dig. Det kan handla om att ingå ett ofördelaktigt avtal, eller att få dig att betala en påhittad faktura. De som försöker lura dig kan lika gärna vara stora börsnoterade företag som småföretag som är en front för den organiserade brottsligheten.

Så länge företagare låter sig luras kommer bedrägerierna fortsätta. Det enda sättet att få stopp på fakturaskojeri och vilseledande försäljning är att lära sig bedragarnas metoder, och sina egna rättigheter om man ändå skulle bli drabbad. Det är syftet med denna handbok, författad av Anders Nyman, journalist och bluffaktura expert och förbundets jurist advokat Wiggo Lindgren.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Vad är en bluffaktura?
2. Bedragarnas metoder
2.1 Känslor och tricks
2.2 Leveranssätt
2.2.1 Brev
2.2.2 Epost
2.2.3 Telefon
2.2.4 Personligt möte
2.2.5 ID-stöld med mera
3. Dina rättigheter
3.1 När ingår du ett avtal?
3.2 Ogiltiga avtal och Avtalslagen
3.3 När du inte vill betala: Bestridande
3.4 När du inte vill betala: Inkasso
3.5 När du inte vill betala: Kronofogden
3.6 När du inte vill betala: Tingsrätten
4. Här kan du få mer hjälp
5. Checklista för lurade

1. VAD ÄR EN EN BLUFFAKTURA?
En bluffaktura är något som är eller ser ut att vara en faktura för något du inte beställt, eller för något du vilseletts att beställa. Termen används också ofta om vilseledande utformade erbjudandeblanketter, där du ingår ett avtal om du fyller i och returnerar.

Som företagare saknar du den ångerrätt konsumenter har. Du har ett stort ansvar att vara påläst och kunnig innan du ingår ett avtal. Men, det innebär inte att det är fritt fram för bedragare. Har du exempelvis lurats eller tvingats att ingå ett avtal, eller ingått det av misstag, kan det gå att ogiltigförklara med hjälp av Avtalslagen.
Invänder du mot, bestrider, en bluffaktura på rätt sätt behöver du aldrig oroa dig för Kronofogden och betalningsanmärkning. Du kan som regel till och med ta en tvist till tingsrätten utan någon större finansiell risk för dig.

Att lura eller försöka lura dig kan vara ett brott som faller under allmänt åtal, bedrägeri. Det ska i så fall skett medvetet, varit till skada för dig och till vinning för den som luras. Blir du hotad kan det handla om utpressning. Därför är det alltid bra att polisanmäla alla bluffakturor.

2. BEDRAGARNAS METODER
Det finns många sätt för fakturaskojare och oseriösa säljare att lura dig på. Det sker en ständig utveckling av nya knep, och återanvändning av gamla när de nya fått för mycket uppmärksamhet. Du kan bli lurad både skriftligt via brev eller e-post, och muntligt i telefon eller ansikte mot ansikte.

2.1 KÄNSLOR OCH TRICKS
Bedragare och oseriösa säljare spelar gärna på dina känslor för att fånga dig i sina nät. Orsaken till att vi går på till synes enkla trick är att de vet precis hur vi som människor fungerar, och vilka knappar de ska trycka på. Det är inget att skämmas för att ha blivit lurad av ett proffs – men skammen är ytterligare ett vapen i fakturaskojarnas arsenal.

STRESS. Genom att få dig att agera förhastat kan du tacka ja till erbjudanden du vid närmare eftertanke inte hade gjort. Det kan handla om så enkla saker som en säljare som lockar dig med ett fantastiskt erbjudande som bara gäller här och nu. Av rädsla att gå miste om en bra affär nappar du.
Det kan också handla om uppdateringar av kataloginformation eller liknande du tror att du måste göra, eller helt enkelt en faktura med kort förfallotid.
Motmedel: Så fort ett företag försöker skynda på dig att acceptera något bör du istället ta extra god tid på dig att gå igenom vad det gäller, och om det är så bra eller nödvändigt som det påstås.

RÄDSLA. Blir du rädd är chansen större att du gör ogenomtänkta saker. Det kan vara så oskyldigt som rädsla att missa ett bra erbjudande, eller missa ett myndighetskrav. Ofta handlar det dock om hot från skojare om inkasso eller Kronofogden, eller till och med en stämning i tingsrätten.
Motmedel: Ta reda på fakta, om produkten eller tjänsten som erbjuds eller dina rättigheter som företagare. Vet du hur Kronofogden och tingsrätten fungerar behöver du inte vara rädd. Samma sak gäller information om motparten – känner du till att skojarens hot alltid är tomma är det lättare att sätta hårt mot hårt.

OUPPMÄRKSAMHET. Ett vanligt sätt att få dig att betala en påhittad faktura eller ingå ett avtal av misstag är att på olika sätt dölja väsentlig information. En klassiker är utskicket som ser ut som en faktura, men finstilt innehåller texten ”detta är ett erbjudande”. En annan variant är att låtsas vara ett företag eller en myndighet du redan har en relation till, för att lura dig att korrigera uppgifter som samtidigt innebär att du ingår ett avtal.
Motmedel: Läs och lyssna noga på vad ett utskick eller en säljare egentligen säger. Lita inte på någon, och dubbelkolla alltid uppgifterna.

SKAM. Att ha blivit lurad av en bedragare och därmed kanske förlorat stora summor är något många skäms över, och därmed inte vill prata om. Det är precis vad fakturaskojarna räknar med.
Motmedel: Lika lite som att du ska skämmas över att bli lurad av en fingerfärdig trollkarl i en show ska du skämmas över att ha lurats av skojarproffs. Gör precis tvärtemot din instinkt att hålla tyst, och prata om och varna för bedrägeriet istället.

2.2 LEVERANSSÄTT
Fakturaskojerier kan ske både skriftlig genom brev, mejl och sms, och muntligt över telefon eller ansikte mot ansikte. Ofta används flera olika leveranssätt för samma bedrägeri. Här nedan kan du läsa vilka vanliga metoder du bör se upp med i de olika fallen.

2.2.1 LEVERANSSÄTT: BREV
Ett gammal hederligt brev eller reklamutskick är fortfarande förvånansvärt effektivt. Med rätt utformning kanske du inte ens märker att något är bedrägligt med utskicket. Här är fyra vanliga sätt att lura dig i din brevlåda.

Fakturalikt erbjudande

Ser ut som en faktura med inbetalningskort på en produkt eller tjänst du kan tänkas ha beställt. Fakturan är utformad för att du ska missa det finstilta som säger ”detta är bara ett erbjudande, betalningsplikt föreligger ej”. Erbjudandet kan vilseleda med färg och form som liknar ett etablerat företags. Detsamma gäller också namn och logotyp, liksom adress och kontaktuppgifter. Ofta rör fakturan något aktuellt eller allmängiltigt, som uppgradering av Office-program eller Google-annonsering.

Falsk uppdatering
En blankett du tror kommer från en telefonkatalog, branschregister eller myndighet du redan är kund hos, där du ombeds bekräfta eller uppdatera dina uppgifter. I det finstilta framgår dock att du binder dig på flera års publicering hos någon du aldrig betalat till tidigare. Ibland riktas bedrägeriet specifikt mot dig genom att bedragaren utnyttjar offentliga uppgifter, tex om du nyligen ansökt om varumärkesregistrering eller patent.

Falsk faktura
En faktura som är helt och hållet påhittad. Fakturan försöker ofta låna färg och form från ett etablerat företag. Det har förekommit att bedragare använt hackade kundregister, så att alla referenser på fakturan stämt, förutom vart pengarna ska betalas.

Kapad faktura
En äkta faktura som snappats upp på vägen, försetts med falsk betalningsinformation, och sedan skickats vidare till originalmottagaren. Bedrägeriet kan både drabba dig som kund och leverantör. Enda sättet att skydda sig är att vara uppmärksam på om betalningsinformationen går till rätt mottagare.
På bgc.se och plusgirot.se kan du kolla upp mottagaren, liksom i de flesta internetbanker.

2.2.2 LEVERANSSÄTT: E-POST OCH FAX
Oönskad E-postreklam, så kallad spam, har lärt de flesta att vara skeptiska mot vad som hamnar i inkorgen. Trots det använder bedragare mejlutskick med framgång. I takt med att allt fler fakturor skickas elektroniskt lär problemet öka.

Samtliga varianter som förekommer som brev finns kan också komma som E-post: Fakturalika erbjudanden, falska uppdateringar, falska fakturor och kapade fakturor. Bedrägeri via epost kan dock ske på långt fler sätt. Här är tre varianter att tänka på.

Lockande reklam
Mejl med lockande kostnadsfria prova på-erbjudanden, exempelvis om bevakning av offentliga upphandlingar. Genom att klicka på en länk i mejlet och/eller fylla i dina uppgifter på sidan du hamnar på ingår du dock ett avtal på ett år för tusentals kronor om du inte säger upp testerbjudandet i tid. Avtalstexten kan vara finstilt eller ligga dolt på en undersida.

Digital accept
Skriftliga, elektroniska avtal blir allt vanligare. Det kan innebära att säljaren skickar dig en länk i ett sms eller mejl med avtalet som du ska godkänna, istället för att spela in en muntlig accept. Men vad säljaren påstått tidigare och vad du faktiskt godkänner elektroniskt behöver inte vara samma sak. Låt dig aldrig stressas att med säljaren kvar i telefon att godkänna ett avtal du får elektroniskt!

Phishing/nätfiske
Ett av de absolut vanligaste E -post bedrägerierna. Bedragaren ”fiskar” efter personliga uppgifter som lösenord, kortnummer och liknande genom att utge sig för att vara din bank, ditt kortbolag, en känd sajt eller andra företag du kan tänkas vara kund hos. Mejlet påstås gälla en bedrägerispärr, en undersökning, en återbetalning eller liknande. Klickar du på länken i mejlet hamnar du på en sida som är på pricken lik det företag bedragaren låtsas vara.

Är attacken riktad mot just dig eller en ditt företag användare kallas metoden ”spear phishing”, och kan syfta till att komma över värdefulla företagsdata.

Kom ihåg att inget företag du är kund någonsin ber dig om dina uppgifter på det sättet. Ser mejlet ändå legitimt ut är enklaste sättet att skydda dig att skriva in webbadressen manuellt ur minnet istället för att klicka på länken i mejlet.

Nätfiske har på senare tid också används för att sprida skadlig kod. Företagare som fått ett mejl som påstås innehålla en avi från Posten har när de öppnat den bifogade filen fått datorn smittat av ett utpressarvirus, som krypterar allt innehåll och begär en lösensumma för att låsa upp filerna.

2.2.3 LEVERANSSÄTT: TELEFON
Telefonförsäljning är ett effektivt sätt för många företag att nå nya kunder. Det är också ett ytterst effektivt verktyg för den som vill sälja på ett oärligt sätt. En säljare kan i stort sett påstå vad som helst om den produkt eller tjänst denne säljer, utan att du hinner kolla upp om det är sant. Till säljarens fördel är också att muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga, och att du som företagare inte har någon ångerrätt.

Ibland kanske du inte ens minns telefonsamtalet när du får fakturan i brevlådan. Ibland påstår fakturaskojare att ett muntligt avtal finns trots att du aldrig blivit uppringd.

Telefonbedrägerierna har en glidande skala – från säljaren på det seriösa företaget som tummar på sanningen för att få sin provision till rent kriminella på ett blufföretag som hotar och utpressar dig för att få dig att gå med på ett avtal.

Att identifiera en ärlig försäljare är ofta lätt: Be om namn och telefonnummer och att få återkomma när du kollat upp säljarens företag och erbjudande. Nekar säljaren, lägg på.

De oärliga säljarna använder en rad olika knep för att lura dig. Här är de vanligaste:

Avtalsinspelningen – ett muntligt avtal är precis lika giltigt som ett skriftligt. Som bevis på att ett muntligt avtal ingåtts spelar säljaren in samtalet – men i regel bara en del på slutet, en så kallad ”accept” eller avtalsinspelning. Eftersom bara denna del spelas in kan säljaren påstå och lova vad som helst i den inledande delen av samtalet.
Ett vanligt trick är att påstå något flera gånger i början av samtalet, för att sedan hastigt nämna något annat i den inspelade delen. Att något ändrats kan vara oerhört svårt att hinna uppfatta. Har du inte spelat in hela samtalet själv blir säljarens tidigare löften svåra att bevisa. Kom ihåg att det omvända också gäller – påstår ett företag att det finns ett muntligt avtal är det upp till dem att bevisa det. Avtalsinspelningar har börjat ersättas av så kallad digital accept, se avsnitt 2.2.2.

Befintlig kund – de som sysslar med seriös telefonförsäljning säger att de svåraste säljsamtalen man kan göra är till helt nya kunder, så kallade ”kalla” samtal. Det är mycket lättare att sälja till befintliga kunder. Därför är de vanligaste telefontricken att låtsas att du redan är kund, trots att du inte är det.

Det kan handla om att:

”Uppdatera uppgifter” – säljaren får dig att tro du redan är betalande kund hos nätkatalogen denne ringer från och ber dig uppdatera uppgifter inför nästa års införande. Att bekräfta uppgifterna innebär dock att du ingår ett avtal och får betala.

”Tack för dina svar” – säljaren påstår att du hjälpt dem genom att svara på en undersökning och nu ska de skicka dig en present (och samtidigt få dig att beställa exempelvis 20 lådor lysrör och skrivartoner till överpris). Här är säljaren ofta överdrivet familjär och personlig för att få dig att köpa.

”Provavtal som inte sagts upp” – bedragaren påstår att du haft en prova på-tjänst som inte sagts upp i tid. När du protesterar går säljaren med på att sänka avgiften, men då måste ett ”avslutande avtal” spelas in. Numera är varianten med påstådda annonser i olika publikationer vanlig. Bedragaren påstår att du tidigare annonserat, och att du måste göra en uppsägning om du inte vill fortsätta. Signeringen sker ofta digitalt, och innebär i själva verket att du skriver på ett nytt dyrt avtal.

Renommésnyltning – Påstår sig vara eller har ett namn som lätt kan förväxlas med ett etablerat företag. Exempelvis Hittaföretag (Hitta.se), Nummerupplysningen (Eniro hade länge Sveriges enda nummerupplysning).

Mer informations-tricket – när du inte vill tacka ja till något innan du fått mer information kan säljaren låtsas gå med på detta. För att informationen ska skickas rätt uppmanas du bara bekräfta dina uppgifter – och ett avtal spelas in.

Provperiod – vissa företag erbjuder dig att testa deras tjänster kostnadsfritt under en period. I det finstilta du sedan får hem framgår dock att du måste säga upp deras tjänster omgående – innan provperioden knappt hunnit börja – för att inte vara bunden under en längre tid.

Tidsbegränsat erbjudande – en säljare gör alltid sitt bästa för att få dig att nappa på en gång. Det kan handla om ett ”fantastiskt erbjudande” du måste acceptera omedelbart för att inte missa det. Eller så påstår säljaren att någon som är ute efter ditt företagsnamn som varumärke eller domän och du måste agera nu för att skydda det.

Leasingavtals-tricket – du erbjuds en gåva eller en gratisprodukt om du tecknar ett abonnemang på telefoni eller andra tjänster. Sedan kommer ett skriftligt avtal från säljarens partner, ett leasingbolag. Du uppmanas att omedelbart skriva under om du inte vill betala hela summan på en gång. Gåvan, som kan vara en billig mobiltelefon eller en gps, har förvandlats till en produkt du köper på dyr avbetalning. Protesterar du stäms du av leasingbolaget, en tvist som kan vara svårt att vinna eftersom det inte är leasingbolaget som lurat dig.

Onödiga varor och tjänster
Det finns en uppsjö olika varor och tjänster oseriösa telefonförsäljare försöker få dig att köpa. Med största sannolikhet behöver du inte någon av dem, eller har allt att vinna på att jämföra priser och villkor själv. Här är de vanligaste sakerna du bör se upp med:

Lysrör och toner i storpack – ofta med falska argument att de är ”longlife” eller miljömärkta.
Rengöringsmedel – med samma argument.
Telefonkatalog/företagsregister –  Ger sken av att vara etablerade nätkataloger som Eniro och Hitta.se. I själva verket är de en kopia med få besökare.
ISO-/miljöregister – Nätkatalog över certifierade företag, med få besökare. Det finns dessutom ett officiellt sökregister, certifiering.nu, som är gratis.
Hemsida – ”Gratis” hemsida som istället innebär överpris för webhotellet och långt avtal.
Google
– Onödiga annonser eller sökordsoptimering på Google.
Teleabonnemang – Försöker få dig byta operatör/abonnemang men säger aldrig alla finstilta villkor.
Domänadresser – Åter vanligt. Påstår att någon är ute efter ditt företagsnamn som internetdomän för att få dig att köpa onödiga, dyra domännamn.
Varumärken – Påstår att någon är ute efter ditt varumärke.
Hjälp mot ID-kapning – säger sig kunna hindra att du och ditt företag blir id-kapade, men nyttan är ytterst begränsad. OBS! även stora, seriösa kreditupplysningsföretag ”ful”-säljer sådana tjänster.

2.2.4 LEVERANSSÄTT: PERSONLIGT MÖTE
Vissa människor har talets gåva och kan prata omkull vem som helst. Särskilt svårt är det att värja sig ansikte mot ansikte – vi vill ju sällan vara oartiga mot en besökare. Dörrknackare bör du vara extra misstänksamma mot – det går sällan att leva på den typen av försäljning utan att ta överpriser eller sälja saker med dålig kvalitet.

Här är tre besökare du bör se upp med.

Verktygsslipare
Dörrknackare som erbjuder sig att slipa dina borrar, skärstål, sågar eller liknande. När – eller om – du får tillbaka verktygen är jobbet sällan väl utfört, och prislappen hutlös. Exempelvis visar sig deras offert inte gälla en sågklingas längd, utan den faktiska längden – alltså varje mätt på varje sågtand, upp och ner. Protesterar du när du upptäcker att du blivit lurad uppträder de ofta mycket hotfullt.

Säljare av förbrukningsvaror
En klassisk variant är dörrknackaren som erbjuder extra drygt rengöringsmedel. När säljaren försvunnit upptäcker du att det i själva verkat bara är utspädd såpa.

Växlingsbedragare
En fingerfärdig bedragare som vill köpa något med större sedlar, eller växla till mindre valörer. På olika sätt förvillar bedragaren dig att ge mer i växel än vad du fått.

2.2.5 LEVERANSSÄTT: ID-STÖLD MED MERA
Ibland kan du som företagare drabbas av rena bedrägerier som sker utan din vetskap, och utan att du har en chans att göra något åt dem förrän i efterhand.

Stulen identitet
En bedragare kan ”låna” ditt företags organisationsnummer och beställa varor och tjänster i företagets namn, med avhämtning eller leverans till sig själv. Det fungerar på samma sätt som id-stöld som drabbar privatpersoner. Bedragare kan också försöka ta ut pengar från ditt företagskonto med en falsk fullmakt. Ofta upptäcker du bedrägeriet först när fakturan kommer. I regel går du dock skadeslös, om du kan visa att det inte är du som beställt.
Du kan också råka ut för att bedragare använder andras stulna identiteter för att handla från dig. Då är risken stor att du får stå för notan själv. Kontrollera därför noga vem du har att göra med.

VD-bedrägeri
Bedragaren utger sig för att vara företagets vd, och ber ekonomiavdelningen att snabbt föra över pengar för att avsluta en stor affär. Här har bedragaren noga kartlagt företaget och dess anställda, och ofta skapat ett snarlikt men falskt domännamn för att göra bluffens avsändare mer trovärdig. Drabbar i regel främst större företag.

Företagskapning
Genom att skicka in falska papper om styrelse- och adressändring till Bolagsverket kan bedragare ta kontroll över ett företag och dess tillgångar. Någon kontroll över vem som lämnar in uppgifterna görs inte. Bedrägerisättet var vanligare innan Bolagsverket 2005 började skicka alla ändringar för kännedom till den gamla adressen. Nu är företagskapning relativt sällsynt, även om de fortfarande förekommer.
Registrerar du dig på myndighetstjänsten minameddelanden.se får du mejl och sms när Bolagsverket tagit emot ett ärende som rör ditt företag. Du kan också registrera en e-postadress direkt hos Bolagsverket och få samma meddelanden.

3. DINA RÄTTIGHETER
Som småföretagare är du ofta ett tacksamt offer för bedragare. Du har ingen juridisk avdelning att rådfråga, eller ens kanske kollegor att ta hjälp av. Vet du inte dina rättigheter och skyldigheter är chansen därför stor att du betalar bedragaren trots att du inte borde.

I det här avsnittet får du lära dig varför du inte behöver vara rädd för inkasso, Kronofogden och hot om betalningsanmärkningar. Du får också lära dig hur en tvist i tingsrätten går till, och vilka rättigheter Avtalslagen ger dig.

3.1 NÄR INGÅR DU ETT AVTAL?
Som företagare saknar du den ångerrätt vanliga konsumenter har i konsumentköplagen när de ingår ett avtal på distans. För avtal mellan två företagare gäller istället Avtalslagen, där båda parterna anses jämbördiga.

Ett avtal anses ha träffats när ett anbud, en offert, lämnats och accepterats. Det går lika bra att träffa avtal muntligt som skriftligt, och i teorin räcker ett handslag. För att ha bevis på vad avtalet gäller brukar telefonsäljare spela in en del av samtalet där avtalets innehåll gås igenom och bekräftas.

Det finns också situationer där du istället kan anses ha ingått avtalet som konsument, och därmed omfattas av exempelvis ångerrätt. En konsument är ”en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet”, enligt den konsumenträttsliga lagstiftningen. Din avsikt när avtalet ingicks är det viktiga.

För att kunna ingå ett avtal ska du också ha rätt att göra det, exempelvis som företagets ställföreträdare som vd eller styrelse. Andra anställda kan ha så kallad ställningsfullmakt. En säljare i en butik kan till exempel anses ha fullmakt att sälja varorna i butiken till kunderna. Däremot får säljaren inte sälja själva butiken, eller vanligtvis teckna avtal gällande butikens marknadsföring. Den rätten kan däremot en marknadschef anses ha.

Har en anställd som inte har fullmakt tidigare tecknat avtal med till exempel ett katalogföretag kan denne anses ha toleransfullmakt. För att denna ska gälla måste det dock röra sig om upprepade tillfällen och att huvudmannen, arbetsgivaren alltså, inte ingripit för att sätta stopp.

3.2 OGILTIGA AVTAL
Med stöd av Avtalslagens tredje kapitel kan det finnas möjlighet att få ett avtal, som ingåtts på felaktiga grunder, jämkat eller ogiltigförklarat i tingsrätten.

Misstag – enligt 32 § avtalslagen kan du slippa ifrån ett avtal om du gjort ett misstag vid avtalets ingående, och motparten insett eller borde ha insett detta. Detta bör även kunna tillämpas när avtal ingås med ”fel” part och denne varit i ”ond tro”, exempelvis använt ett namn som liknar en etablerad tjänsts.

Vilseledande – enligt 30 § avtalslagen gäller inte ett avtal som kommit till genom ett ”svikligt förledande” eller en omständighet som förtigits och som spelat roll för avtalets tecknande. Exempelvis att en säljare påstått sig ringa från det stora katalogbolaget trots att det inte är sant.

I en tvist tar domaren bland annat hänsyn till din vilja att ingå avtalet. Mycket kan bero på hur du agerat när du insett att du blivit kund hos någon du inte ville. Har du omedelbart bestridit fakturan du fick och förklarat varför? Kan du vittna om att säljaren påstått sig ringa från ett seriöst företag, eller gett sken av att du var tidigare kund? Har du fått och accepterat en tydlig offert, och är avtalsinspelningen tydlig?

Mer om hur det fungerar med en stämning kan du läsa i avsnitt 3.6 om tingsrätten.

3.3 NÄR DU INTE VILL BETALA: BESTRIDANDE
Lyssna inte på allmänna råd som ”stryk ett streck över fakturan och skicka tillbaka”. När du bestrider ska du istället vara tydlig med varför du invänder mot kravet.

Att snabbt invända mot, bestrida, en faktura du anser är felaktig är det viktigaste du kan göra i kampen mot blufföretag. Du bör undvika enkla råd som ”stryk ett streck och skicka tillbaka”. Tänk istället efter vad som har hänt. I många fall är fakturan utskickad på grund av någon form av accept, alltså att tjänsten är tecknad över telefon, via e-mail eller via post med exempelvis underskrift.

Förklara i ditt bestridande varför du anser kravet felaktigt, förklara vilken del av samtalet eller händelsen som du anser var vilseledande och var så rak och ärlig du kan vara, även om det känns svårt eller besvärligt. Var saklig och tydlig med varför du motsätter dig. Du behöver inte blanda in lagparagrafer eller juridiskt resonemang, det kan tvärtom vara dumt om du inte besitter den nödvändiga kunskapen.

Bestrid alltid skriftligen, på ett sätt som gör att det framgår när ditt bestridande skickades. E-post är bäst, då får du både en tidsstämpel och en kopia på vad du skrivit. Fax med sänt-kvitto och REK-brev duger också.

Du bör aldrig skicka tillbaka originalfakturan när du bestrider. Det räcker att hänvisa till de uppgifter som finns på den, som faktura- och kundnummer. Men för säkerhets skull, så att alla siffror blir rätt, skadar det inte att bifoga en kopia på fakturan du invänder mot. Skriv inte under med din namnteckning, utan texta istället. Signaturen kan teoretiskt utnyttjas i oärliga syften.

3.4 NÄR DU INTE VILL BETALA: INKASSO
Ett inkassoföretag har ingen formell makt, annat än att kunna hota. Allt du behöver göra är att bestrida inkassokravet.

Betalar du inte en faktura kan företaget som skickat den skicka påminnelser, inkassokrav eller vända sig till Kronofogden. Ett inkassokrav kan skickas av företaget självt, så kallat egeninkasso, eller av ett externt inkassoföretag.  Inkassoföretag är lite som maffian, de lever på din rädsla. Sanningen är att inkassoföretag inte har något formell makt, annat än att de får vara hotfulla. Ett inkassokrav ger aldrig en betalningsanmärkning.

Får du ett inkassokrav måste du dock bestrida det, annars kan inkassobolaget skicka kravet vidare till Kronofogden. Bestrider du kravet och tydligt motiverar varför måste inkassobolaget lämna tillbaka ärendet till blufföretaget som försöker få betalt. Det är sedan upp till blufföretaget att gå vidare.

Företag som skickar inkasso åt andra måste ha tillstånd av Datainspektionen, men alla som skickar inkassokrav är skyldiga att följa inkassolagen. Lagen säger bland annat inkassoföretaget inte får ta uppdrag från uppenbart oseriösa kunder. Inkassoföretag som missköter sig kan anmälas till Datainspektionen och bli av med tillståndet.

3.5 NÄR DU INTE VILL BETALA: KRONOFOGDEN
Som privatperson eller enskild firma behöver du aldrig vara orolig för en betalningsanmärkning när du krävs på pengar med en bluffaktura. Driver du en annan typ av företag är du skyddad om blufföretaget finns med på Svensk Handels varningslista. Du har också möjlighet att få en eventuell anmärkning struken om du bestridit bluffakturan på ett tidstämplat sätt.

Kronofogden är en myndighet som finns till för att hjälpa oss att få betalt. Den som har ett krav på någon kan skicka in en så kallad ansökan om betalningsföreläggande, vilket kostar 300 kronor. Eftersom Kronofogden är en myndighet diarieförs alla sådana ansökningar som kommer in, och de kan och får inte göra någon bedömning av skuldens riktighet.

Myndigheten skickar sedan ut ett brev där du som krävs på pengar får möjlighet att acceptera eller bestrida kravet. Accepterar du, eller struntar i att svara, blir det ett så kallat utslag och Kronofogden kan då gå vidare och kräva in pengarna exempelvis genom utmätning.

Svarar du däremot och meddelar att kravet är felaktigt kan Kronofogden inte gå vidare i ärendet. Istället meddelar Kronofogden den som skickas in kravet, och denne kan då begära att Kronofogden lämnar över kravet till tingsrätten. Det blir tingsrätten som får avgöra om kravet är riktigt eller inte.
Kreditupplysningsföretagen hämtar sina uppgifter från Kronofogdens diarium. För privatpersoner – och enskilda firmor – gäller att upplysningsföretagen inte får använda uppgiften om att en ansökan om betalningsföreläggande gjorts. De får bara använda uppgifter om utslag i en kreditupplysning.

För övriga företag, aktiebolag, handelsbolag etc, får kreditupplysningsbolagen använda även själva ansökan om betalningsföreläggande. Det gäller oavsett om du bestrider kravet till Kronofogden. Eftersom en notering om en ansökan är något som kan påverka ditt företags kreditvärdighet kan oseriösa företag använda Kronofogden som ett hot.

Det finns två sätt att neutralisera ett sådant hot:
Om företaget som skickar kravet finns med på Svensk Handels varningslista har alla Sveriges kreditupplysningsbolag kommit överens om att bortse från ”betalningsanmärkningar” från företaget. Om de vänder sig till Kronofogden syns det alltså inte i en kreditupplysning.

Det andra sättet är om du kan bevisa att du bestridit fakturan innan ansökan om betalningsföreläggande lämnades in till Kronofogden. Eftersom Kronofogden inte avgör några tvister – det är tingsrättens uppdrag – så är det formellt fel att lämna in ett krav som redan bestridits. Har du bevis på att kravet redan är bestridet kan du kontakta Kronofogdens team för rättelser och kräva att noteringen blockeras i Kronofogdens register. Det innebär också att alla kreditupplysningsbolag måste rätta uppgiften i sina register.

Enligt Kronofogdens team för rättelser räcker det inte med att du bestridit ursprungskravet till blufföretaget i ett daterat brev. Ett sådan är alltför lätt att förfalska i efterhand. Istället bör du ha bestridit via mejl, fax med sänt-kvitto eller REK-brev, som alla automatiskt dateras.

Enligt Kronofogdens egen statistik är det ytterst få av företagen på Svensk Handels varningslista som vänder sig till Kronofogden. Det är kanske inte så konstigt, eftersom de 300 kronorna i ansökningsavgift är pengar i sjön så fort du motsätter dig betalningsföreläggandet.

3.6 NÄR DU INTE VILL BETALA: TINGSRÄTTEN
Få blufföretag stämmer, och de som stämmer förlorar relativt ofta. Gäller stämningen mindre än 22 150 kronor slipper den som förlorar betala den andres juristkostnader, förutom en timme. Om du stäms kan du föra sin egen talan i rätten.

Vägrar du konsekvent att betala vad du anser vara ett felaktigt krav måste den som kräver dig på pengar stämma ditt företag i din lokala tingsrätt, och bevisa att det finns ett giltigt avtal. Ytterst få företag på varningslistorna går så långt – men däremot är hot om stämning vanligt förekommande.

Gäller tvisten mindre än ett halvt basbelopp, 22 150 kronor för 2016, tas målet upp som ett så kallat förenklat tvistemål, FT-mål. Syftet med ett FT-mål är att parterna ska kunna föra sin egen talan, utan dyra advokater. Rent konkret innebär det att den som förlorar ett FT-mål bara blir skyldig att betala för en timme av motpartens eventuella kostnad för juridiskt ombud. I vissa fall kan du dessutom slippa den kostnaden!

Det du riskerar att få betala om du blir stämd – och förlorar ett FT-mål– är:
Originalfakturan + dröjsmålsränta
Ansökningsavgiften till tingsrätten på 900 kronor
Eventuellt en timme av motpartens juristkostnad, max 1323 kr exklusive moms för 2016
Eventuell resa/uppehälle för motpartens vittnen (sällsynt då vittnesmål över telefon tillåts)

Din egen tid du lagt ned på att försvara dig får du inte ersättning för, oavsett om du vinner eller förlorar.

Att ta strid i tingsrätten när beloppet överskrider ett halvt basbelopp bör du aldrig göra utan att konsultera en jurist. Den som förlorar ett sådant tvistemål måste stå för motpartens rättegångskostnader, vilket kan kosta tiotusentals kronor – eller mer. Har du en rättshjälpsförsäkring kan du möjligtvis få hjälp av den – försäkringen gäller bara vid större belopp än ett halvt basbelopp – men du bör ändå noggrant överväga riskerna.

Är du medlem i Småföretagarna har du rätt till kostnadsfri juridisk telefonrådgivning vid tre tillfällen per år, upp till 20–30 minuter per tillfälle. Är du medlem i andra organisationer kan de ha motsvarande kostnadsfri hjälp.

Stämning – så går det till
En stämning är en process som sträcker sig över ett antal månader. Parterna får gott om tid att skicka in handlingar och kalla vittnen som stöder deras sak.

När du blir stämd får alltid du ett brev från tingsrätten med information om stämningen. Du måste skriftligen svara tingsrätten inom den tidsgräns som är satt. Struntar du i att svara blir det en så kallad tredskodom. Det innebär att domstolen helt går på motpartens uppgifter och du förlorar automatiskt. En sådan dom går dock att överklaga.

Tingsrätten svarar gärna på frågor kring målet och vad du kan skicka in för bevisning och argumentation. På internet kan du också hitta information om hur du kan argumentera. Den bästa källan är dock redan avgjorda mål där företaget som stämt dig figurerar. Dessa kan du begära ut som PDF-filer genom att ringa eller mejla till landets tingsrätter. Från de tidigare domarna kan du återanvända andras argumentation, och se hur rätten resonerat.

När du och företaget som stämt dig fått säga sitt skriftligt sätts i regel en tid för en muntlig förberedande förhandling. Du kallas till rätten, liksom motparten, som även kan få tillåtelse att delta via telefon. Syftet med den muntliga förberedelsen är att gå igenom fakta i målet och se om ni är villiga att förlikas. Domaren uppmanar inte till förlikning för att hen tror att endera parten har rätt eller fel, utan för att samhället ska slippa kostnaden för en vanlig huvudförhandling.

Förlikas ni inte kan domaren i vissa fall avgöra målet i ”förenklad form”, utan huvudförhandling. Om det blir så beror på om domaren anser sig kunna avgöra målet utifrån de handlingar som lämnats in. Annars sätts en tid för huvudförhandling, och parterna får ytterligare tid på sig att lämna in bevis och kalla vittnen. Ändra fram till huvudförhandlingen har parterna möjlighet att förlikas. Under huvudförhandlingen får ni sedan argumentera för er sak och gå igenom bevis och vittnen.

Dom kommer sedan i regel inom ett par veckor. Domen kan överklagas till Hovrätten inom en viss tidsperiod både av dig och den som stämt dig. Överklagas den inte, vinner den laga kraft. Har du förlorat måste du nu betala, annars kan Kronofogden driva in pengarna och ditt företag får en betalningsanmärkning.

Så många vinner
Av hundra stämningar blufföretag lämnat in går kanske bara var tionde eller tjugonde till huvudförhandling. Övriga skrivs av, genom att stämningen dras tillbaka sedan företagaren betalat, genom tredskodom eller genom förlikning. Av de som går hela vägen vinner blufföretaget drygt hälften, ungefärlig uppskattat.

4. HÄR KAN DU FÅ MER HJÄLP
Är du medlem i en företags- eller branschorganisation har de ofta gratis juridisk rådgivning vid ett begränsat antal tillfällen eller begränsad tid. Exempelvis har du som medlem i Småföretagarnas Riksförbund rätt till rådgivning vid tre tillfällen per år, upp till en halvtimme per gång.

Det finns också företag med affärsidé att hjälpa företagare mot fakturaskojare. Hos de seriösa kan du få en del råd även utan kostnad. De två som betraktas som seriösa är Förenade Bolag, www.forenadebolag.se, och Varningsinfo, www.varningsinfo.se. Men se upp för de ”hjälpare” som drivs av fakturaskojarna själva och bara är ute efter dina pengar.

På internet finns också många råd och tips.  Polisen ger råd på www.bestrid.nu, tidningen Driva Eget svarar på läsarfrågor och specialbevakar området bluffakturor på www.driva-eget.se/guider/bluffakturor och konsumentsajten Knyt.se bevakar tidningsartiklar som skrivs i ämnet på www.knyt.se/blog/tag/bluffakturor/.

Sökmotorer som Google eller Bing är också mycket användbara när det gäller att söka information om specifika företag. En sökning på företagsnamnet ger ofta både varningar och tips från andra lurade. Svensk Handels varningslista, www.svenskhandel.se/Varningslistan, och Förenade Bolags dito är mycket användbara.

 

5. CHECKLISTA FÖR DRABBADE
Här är en steg för steg-lista över hur du bör agera om du får en faktura för något du inte beställt eller lurats att beställa. Har du bara fått ett ”fakturalikt erbjudande” kan du däremot bara kasta det i papperskorgen – det är ju inte en riktig faktura.

1. Gå tillwww.svenskhandel.se/varningslistan och kontrollera om företaget finns med där.

2a. Saknas företaget som skickat kravet på Svensk Handels varningslista samtidigt som ditt företag är ett aktie, – handels- eller kommanditbolag? Då ska du bestrida på ett ”tidstämplat” sätt som visar när du bestred. Du kan skicka ett mejl, ett fax om du sparar sänt-kvittot eller ett REK-brev.

2b Finns blufföretaget med på Svensk Handels varningslista, eller om du har enskild firma, kan du även bestrida via ett vanligt brev – även om mejl alltid är att föredra. Du spar förstås en kopia på ditt bestridande.

3. Polisanmäl blufföretaget. Det gäller även de som skickat ett fakturalikt erbjudande. Även om få anmälningar leder till en faktisk utredning är anmälan viktig för polisens möjligheter att agera mot fakturaskojarna.

4. Sök efter information om blufföretaget på Internet. Ofta diskuteras det både på forum och på varningslistor, och du kan få en bild över hur företaget brukar agera.

5. Får du en påminnelse på fakturan behöver du inte göra något, så länge det är samma företag som skickar den. Får du däremot en påminnelse eller ett krav från ett nytt företag, eller inkassokrav, ska du bestrida kravet igen, med en tydlig motivering varför du inte vill betala.

6. Om det oseriösa företaget skickar kravet till Kronofogden får du ett brev från myndigheten. Det brevet måste du svara på, och förklara att du redan bestridit kravet och inte tänker betala. Om det är aktuellt i ditt fall, kontakta också Teamet för rättelser för att få bort noteringen.

7. Om du blir stämd får du ett brev från din lokala tingsrätt. Du måste då svara tingsrätten för att inte automatiskt förlora tvisten. Läs på om hur tvister och avtalslagen fungerar och låt dig inte skrämmas.

 

 

Andra intressanta artiklar

Den här webbplatsen använder cookies för statistik, anpassat innehåll och annonser. Läs mer här.