Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Search in posts
Search in pages

Arbetsrättsjouren informerar om korttidspermittering

Arbetsrättsjouren informerar om korttidspermittering

Regeringens förslag om korttidspermittering

Coronaviruset covid-19 kom snabbt och har redan satt stora avtryck för svenska företagare, deras verksamhet och deras personal. Många företagare är just nu hårt pressade av allt som viruset fört med sig.

Vissa branscher är mer utsatta än andra. Med anledning av coronaviruset har regeringen presenterat budgetåtgärder för arbetsgivare och deras anställda. Den 16 mars 2020 presenterades ett nytt förslag som handlar om ett system för korttidspermittering. Korttidspermittering är en viktig åtgärd i det läge samhället nu befinner sig i och där vi inte kan förutse vad som händer framöver. Åtgärden är framförallt en del i arbetet kring att minska eller dämpa arbetslösheten.

Vad innebär permittering generellt?

Under vissa förutsättningar kan arbetsgivare permittera arbetstagare. Det innebär att arbetsgivaren tillfälligt drar ner på arbetstiden eller befriar sina anställa från sin arbetsskyldighet. Både lön och arbetstid påverkas. Anställningen består dock för arbetstagaren och när hindret upphört så ska arbetstagaren återgå till sitt arbete på nytt.

Permittering kan förekomma oavsett vilken anställningsform de anställda har.

Permittering förekommer på den privata sektorn och bedöms vara tillåten enligt de flesta kollektivavtal för arbetare medan tjänstemän inte anses kunna permitteras.

Om en anställd permitteras kan omfattningen variera från en del av en dag till en längre period. Men den kan inte pågå hur länge som helst. Allt beror på omständigheterna.

Vad innebär korttidspermittering enligt det nya förslaget?

Korttidspermitteringen som regeringen presenterade den 16 mars 2020 bygger på ett tidigare förslag för stöd vid korttidsarbete. Det som skiljer är dock att det tillkommit en kraftig subventionering – bidrag från staten. Avsikten med detta är att alla drabbade företag i denna kris ska kunna behålla så många anställda som möjligt. Arbetstagaren går ned i arbetstid men får behålla en stor del av lönen. Det är en viktig åtgärd för att företagen snabbt ska kunna vända tillbaka när krisen börjat lägga sig.

Förslaget innebär att staten kommer att stå för tre fjärdedelar av kostnaden för anställda som går ner i arbetstid. Detta innebär att en anställd kan få över 90 procent av lönen och arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften. Kostnaden delas alltså mellan arbetsgivaren, de anställda men framförallt staten.

Bestämmelserna tillämpas redan från den 16 mars 2020 men kommer träda i kraft den 7 april 2020. Stödet gäller under 2020. Lönetaket kommer troligtvis ligga mellan 40 000 – 44 000 kronor. Följ uppdateringarna på Tillväxtverket. [uppdaterad 2020.03.18]

Arbetsminskning med 20, 40 eller 60 procent.

Nivå 1 – arbetstidsminskningen är 20 procent och löneminskningen är 4 %

Nivå 2 – arbetstidsminskningen är 40 procent och löneminskningen är 6 %

Nivå 3 – arbetstidsminskningen är 60 procent och löneminskningen 7,5 %

Vem kan ta del av denna åtgärd?

Många företag har redan drabbats hårt av coronaviruset. För att du som arbetsgivare framöver ska kunna ta del av åtgärden krävs det att företaget ska kunna visa vilka delar som påverkats i verksamheten. Du ska kunna visa vilka svårigheter som finns för att kunna klara av de ekonomiska utmaningar som uppstått under denna period med coronaviruset och dess framfart. De ekonomiska svårigheterna ska ha påverkat företagets verksamhet såpass mycket och legat helt och hållet utanför din kontroll som arbetsgivare.

Så gott som alla arbetsgivare med vissa undantag ska kunna söka om stödet.

Hur ska jag göra för att få del av åtgärden?

För företag som är på obestånd eller som är föremål för företagskonstruktion vid tidpunkten för ansökan så gäller inte stödet för dessa.

Åtgärden gäller för arbetsgivare som kan visa att de i ett första skede utfört andra arbetsrättsliga insatser för att minska sina kostnader för arbetskraft såsom uppsägningar.

Exempel från Tillväxtverket är uppsägningar av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd. Avtal om korttidsarbete/korttidspermittering måste ha tecknats mellan parterna för att du som arbetsgivare ska kunna få stöd.

A.) Arbetsgivare med kollektivavtal – stäm av med ditt kollektivavtal för att se om det finns stöd för korttidspermittering i centrala och/eller lokala kollektivavtal.

B.) Arbetsgivare utan kollektivavtal – på arbetsplatsen måste det finnas skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna.

Om du som företagare vill ansöka om stödet så öppnar ansökan den 7 april. Löpande information om ansökan kommer ske via tillvaxtverket.se. Det är Tillväxtverket som godkänner ansökningarna och som kommer sköta hanteringen av dessa ansökningar.

Vem arbetar med detta?

Tillväxtverket är ansvarig myndighet och arbetar nu skyndsamt tillsammans med Regeringskansliet och Skatteverket för att få alla förutsättningar på plats så att åtgärderna ska kunna omsättas i praktiken.

Anna Gunnarsson
Arbetsrättslig rådgivare,
Arbetsrättsjouren Sverige AB

Vi sammanfattar småföretagarnyheter en gång i veckan och skickar en e-postsummering till dig.

Kontakta oss

Småföretagarnas Riksförbund
E-post: info@smaforetagarna.se
Telefon: 042-342850
Fakturafrågor/medlemstjänst: 0200-380370
E-post: faktura@smaforetagarna.eu

NYHETSBREV

Vill du ha vårt nyhetsbrev? Skriv in din mail nedan!

Rulla till toppen